Vi skriver om habilitering & funktionsnedsättningar

Det är viktigt med ett aktivt liv, och det gäller inte minst för personer med ett eller flera funktionshinder. Har man en grav nedsättning kan det kännas svårt att utföra en aktivitet, men det finns något som passar för alla, oavsett nedsättning och oberoende om det är en psykisk eller fysisk nedsättning.

Fysiska aktiviteter för funktionsnedsatta

Fysiska aktiviteter är alltid bra och hjälper kroppen att hålla igång. Även personer med nedsatt fysik, en så kallad somatisk funktionsnedsättning, kan utföra olika fysiska aktiviteter så länge de är anpassade. Med rätt utrustning kan personer med förlamade ben eller helt utan ben till och med spela ishockey.

Fotboll är också en aktivitet som brukar gå bra att spela. Man behöver inte spela med de rätta reglerna utan här handlar det mer om att få röra på sig, komma ut och träffa folk. Ett tips är att spela på en mindre plan, det brukar underlätta.

Vill man göra en fysisk aktivitet men som inte är en sport är promenader bra. Det fungerar för den som kan gå, men även personer i rullstol kan komma ut på en promenad om underlaget tillåter. I många naturreservat finns det kortare slingor som är rullstolsanpassade.

Aktiviteter utan fysisk påfrestning

Det finns även aktiviteter som inte handlar om att träna eller utmana det fysiska. Det kan vara en bokklubb eller bara ett möte mellan funktionsnedsatta. Det kan vara väldigt bra för en funktionsnedsatt person att få träffa andra personer som är i samma sits. Det behöver inte handla om att de har exakt samma funktionshinder, utan bara att de också har något hinder. Man kan byta livserfarenheter, dela med sig av tips och skapa vänner för livet. Det är väldigt bra att vara med i en förening för funktionsnedsatta.

E-sport – populär sport utan fysisk påfrestning

E-sport har blivit väldigt populärt den senaste tiden. Dataspel och TV spel har alltid varit populärt, men det är inte förens på senare år som e-sport har blivit så stort som det är idag. E-sport är en perfekt sport för den som har rörelseförhinder. Det enda som krävs är att man ska kunna röra fingrarna. Det behöver inte vara full rörelseförmåga, utan det räcker med att endast kunna röra dem lite.

När man spelar e-sport kan man dessutom spela mot andra. Antingen träffas man ett par eller en grupp och spelar tillsammans eller så spelar man med varandra över nätet. Oavsett hur man spelar så är e-sport mer socialt än vad många tror. Man övar dessutom upp koordinationsförmågan och fingerfärdigheten.

Att ha funktionshinder ger kostnader. Det kan handla om kostnad för att ha en personlig assistent, resor för att kunna ta sig till sjukhuset, köp av en rullstol eller kostnad för ombyggnation hemma för att kunna ta sig fram med rullstolen. Men det handlar även om ett inkomstbortfall. Både för personen som har funktionsnedsättningen i och med att många funktionshinder gör det svårt eller omöjligt att jobba, åtminstone heltid. Men även föräldrar drabbas då barnet kan behöva extra stöd vilket inte tillåter föräldrarna att arbeta heltid.

Olika kostnader i olika delar av landet

Landstingen, regionerna och kommunerna har ett ansvar för alla människor. Ett av ansvaren innebär att erbjuda hjälpmedel till de personer som behöver det. Men trots att de har skyldighet och ansvar att erbjuda dessa hjälpmedel betyder inte det att de kommer gratis. Det varierar från region till region då de själva bestämmer hur kostnaderna ska se ut.

Det finns dock hjälpmedel som är gratis. Detta är de hjälpmedel som ses som livsnödvändiga och som behövs för att leva ett normalt liv. Det kan handla om en rullstol för en förlamad person eller ett handtag i duschen för att kunna duscha och uträtta hygieniska behov.

Bidrag för stöd och hjälpmedel

Det finns många bidrag att ansöka om för att själv slippa betala, åtminstone delar, av den hjälp man behöver. Det kan handla om att man behöver ha en assistent, en rullstol eller en hörapparat. Några av de bidragen som går att få via försäkringskassan är bilstöd för de som behöver en specialanpassad bil, assistansersättning, handikappersättning, omvårdnadsbidrag till föräldrar som har barn med en funktionsnedsättning, arbetshjälpmedel och mycket mer. Det går även att ansöka om generella bidrag som aktivitetsersättning, sjukersättning, merkostnadsersättning och bostadstillägg. Dessa pengar behöver inte gå till något speciellt, förutom bostadstillägget, utan är bidrag för att du som inte kan arbeta på grund av din funktionsnedsättning ändå ska få en inkomst för att kunna ha en bostad och köpa mat.

Vad kostar en rullstol?

Priserna på rullstolar och permobiler varierar kraftigt. Det finns billiga alternativ till manuella rullstolar, det vill säga rullstolar utan el. Men dessa billiga rullstolar är inget bra alternativ för en aktiv person att använda i vardagen. De billigare alternativen kan kosta så lite som runt tusenlappen, men dessa lämpar sig bättre för äldre personer på till exempel ett ålderdomshem där rullstolen endast används inomhus och där den endast färdas kortare sträckor.

För en funktionshindrad person med ett aktivt liv som är ute på aktiviteter är en rullstol av hög kvalitet ett bättre alternativ. Dessa kan kosta upp emot 10 000 kronor.

En permobil, en rullstol som drivs på el, är dyrare. Där startar priset ungefär där en manuell rullstol slutar och sträcker sig till 40 000 kronor.

Vad kostar det att ha en personlig assistent?

Kostnaderna för en personlig assistent varierar från kommun till kommun och även fall till fall. Det beror på vilken grad av hjälp personen behöver samt om det gäller dagtid eller på natten. OB måste betalas på obekväm arbetstid, det vill säga sena kvällar, nätter och helger. OB är en extra kostnad utöver den vanliga timlönen, som ska täcka upp för att personen i fråga måste arbeta på obekväm arbetstid. Ersättningen man får från försäkringskassan för en personlig assistent ligger på 304,30 per timme. Det går även att ansöka om utökad ersättning om man har dyr assistans på grund av en svår funktionsnedsättning, men maxtaket ligger på 340,81 kronor per timme.

Det kan ta upp till fem månader innan ett beslut tas, så det är viktigt att tänka på att ansöka om bidrag så fort som möjligt.

För barn med funktionsnedsättningar sker habiliteringen oftast hemma eller på förskolan. Är nedsättningen grav så kan det behövas en läkare eller annan professionell personal. Men i de flesta fallen handlar det om att föräldrar och förskolepersonal utbildas för att kunna habilitera barnet.

Arbete på förskola i syfte av barnhabilitering

Förskolan och personalen på förskolan kan få utbildning i habilitering om ett eller flera av barnen har en funktionsnedsättning. Även om en tidigare elev på förskolan har haft en funktionsnedsättning så rekommenderas det att personalen utbildas på nytt. Det kommer ständigt ny information och nya sätt att arbeta på. Personalen utbildas dessutom i den specifika nedsättningen som barnet har. Detta för att kunna anpassa sig så bra som möjligt utefter barnet.

Olika typer av habilitering på förskolan

Först och främst handlar det om att personalen ska få insikt i barnets funktionsnedsättning för att kunna förstå barnet bättre. Det handlar bland annat om att lära sig vad barnet har förmågan att klara av så att man inte ställer orimliga krav på barnet och förväntar sig att de ska klara av uppgifter eller situationer på ett bättre sätt än vad det faktiskt kan. De kan bland annat röra sig om autism.

Sedan handlar det om att lära sig att hantera barnet och att lära barnet att hantera sig själv och sina känslor. Både barn och vuxna utan funktionsnedsättning kan bli upprörda när de stöter på ett problem. För barn med en funktionsnedsättning kommer dessa problem mer frekvent. Det kan till och med resultera i att barnets upprördhet övergår till aggressivitet eller att barnet blir väldigt ledset. Detta är fullt normalt men går att motverka i viss mån. Detta är viktigt även för de andra barnen på förskolan som annars kan bli rädda. Ett barn vill inte vara argt, barn vill vara glada, men konstanta hinder kan sätta stopp för det och barnet behöver hjälp från en vuxen.

Att anpassa sig efter barnets förmåga går hand i hand med ovan stycke om att barnet annars kan bli argt eller ledset. När aktiviteten anpassas så att den funktionsnedsatta klarar av den så byggs självförtroendet upp och barnet får känna på att klara av saker, som de ser kamraterna göra hela dagarna. Men det handlar om en fin balans. Barnet måste även utmanas för att kunna utvecklas. Men att blanda lätta övningar som barnet klarar av, med stegvis svårare övningar är en bra väg framåt.

Extra personal på förskolan som stöd

I vissa fall kan barnet i fråga behöva ha extra mycket stöd och hjälp i form av en extrainsatt personal på förskolan. I de fallen där funktionsnedsättningen är lätt så brukar det oftast fungera bra utan extra personal förutsatt att förskolan inte redan är underbemannad. Men i de fallen där barnet har en grav funktionsnedsättning behövs det vanligtvis en assistent till barnet. Detta är både för att barnet ska utvecklas allra bäst i och med att den personen då kan fokusera helt och hållet på barnet och dess funktionsnedsättning. Men även för att avlasta övrig personal så att de andra barnen inte blir lidande av att barnet med funktionsnedsättningen tar mycket tid från pedagogerna.